Reparera trasig Lightning laddkabel lätt som en plätt

[:se]Så här i början av året  har jag passat på att laga en hög av trasiga laddsladdar. När jag först såg Apples lightning kabel hoppades jag att eländet med glappande kontakter var slut, men nej så var det inte. Visserligen är själva anslutningen tåligare än de äldre men det hjälper inte om man drar ut kontakten genom att dra i kabeln eller att kabeln vrids.

IMG_0207

Steg 1:Ta bort det vita ”hårda” kabelhöljet eller alternativt en bit av det mjuka för att se vilka kablar som är av. För att komma åt kablarna kan kabelhöljet behöva tas bort, men i detta fallet hade anslutningarna inte lossat utan gått av i den mjuka delen. Lödpunkterna till kontakten är väl inkapslade och i detta fallet är det den röda ledaren som har kortslutits med den oisolerade ledaren. Det verkar som den oisolerade ledaren gnagt ner ett spår i den röda genom rörelser i kabeln då den kanske har snurrats. En reflektion är varför det skall finnas en oisolerad kabel ibland de isolerade, verkar misstänkt gjort för att förkorta livslängden!

IMG_0212

Steg 2. Skala och löd ihop. Skala av kabeländarna på den eller de kablarna som är av och löd ihop. Om man inte har lödkolv kan det gå att provisoriskt tvinna ihop de frilagda kabeländarna. Men det lär inte hålla speciellt länge. Eftersom den röda kabeln nu blir kortare behöver alla kablar bakas ihop i ett paket för att det inte skall bli för stor belastning på den röda.

IMG_0214

Steg 3. Isolera med limpistolen.
Enklast sättet jag kom på var att använda limpistolen och ”bygga” en isolering mellan den hoplödda kabeln och sedan utan på hela kabelpaketet in på metallhöljet. Det ser inte snyggt ut och det är rätt kladdigt men är snabbt och funktionellt.

IMG_0215

Steg 4. På med krympslang. Krympslang är en fantasisk innovation som gör de flesta lagningar mycket snyggare. Det går att krympa med vanlig hårtork om man inte vill använda värmepistol (men då riskerar man att smälta limmet).
Då jag inte ville klippa av och löda ihop alla kablarna av tidsskäl så får jag nu ta en krympslang som går att få över från lightning anslutnings-sidan. Den jag hade var ca 10mm och gick att få på med lite trixande. Problemet uppstod i andra ändan då det blev lite glapp. Men det går faktiskt att klippa upp smalare bitar krympslang och bygga på till en snyggare anslutning mot kabelsidan.

IMG_0217

Klart! En styck reparerad laddkabel som funkar utan problem. Det tog ca 40min första gången men gick på ca 20min på kabel nr 2. Dessutom har jag fått ett unikt uttryck på min sladd, väldigt bra då de gärna råkar få ”fötter” hemma hos mig. Känns väldigt ok att inte betala Apple 250kr för en ny sladd av lika undermålig kvalitet. Jag har hittills aldrig lyckas få nya laddsladdar via garanti på Apple produkter och har lagt ner att ens försöka. Förstår inte hur de lyckas trots uppenbara kvalitetsbrister.[:]

[:se]Den linjära ekonomins laddsladdar[:]

[:se]Många av de tillbehörsprodukter som vi använder som möjliggör vår mobila kommunikation med smarta mobiler som laddare , laddsladdar och headset får ofta en kort livslängd. Delvis kanske det beror på att vi använder  produkterna på ett intensivt sätt eller det bara är olyckliga omständigheter som orsakar haverier. Tåx som den gången då jag allt för bråttom hoppade ur bilen och headsetsladden fastnade i handbromsen och det plötsligt bara var en hörlur kvar.

Men när det gäller laddsladdar tycker jag mig se ett tydligt mönster av en design för ett linjärt och planerat åldrande. En gång i tiden trodde jag att Apples original laddsladdar var av en bra kvalité men efter att ha försökt reklamera några stycken insåg jag att Apple satt i system att vägra alla former av reklamationer av kringutrustning. Det blev ett otroligt tjafsade och till slut började jag köpa billiga laddsladdar hos Kjell & Co, Teknikmagasinet mfl. Sladdarna var billiga och dessutom mycket billigare än original produkterna. De höll kortare tid än originalen och de gick alltid att reklamera.

Efter ett tag lärde jag mig hur sladdarna kunde funka längre utan att gå sönder genom att försiktigt dra ur, men för mina tonåringars hantering fanns ingen pardon. Individuella sladdar till respektive barn hjälpt inte heller då de sladdar som funkade blev eftertraktade hemma och inget ansvar utkrävdes.

Efter år av sladdhaverier hittade jag en ihopsamlad hög hemma med ett 10 tal laddsladdar där inga fungerade. Jag försökte ta isär en för att se om det gick att laga men insåg snabbt att kontaktanslutningarna satt så tätt så att en ny lödning oftast överbryggade flera och det blev en gegga av lödtenn. Efter att ha försökt laga 4 sladdar insåg jag att i alla fallen hade röd och grön kabel lossat från fästsockeln.

Frågan är om detta bara är en tillfällighet och min reflektion är att det snarare är resultatet av ett effektivt samspel mellan en affärs och designlogik.

En attraktiv intresseväckande design som fångar mitt intresse i butiken och med ett attraktivt pris är min betalningsvilja tillräcklig och reflexen att dra fram plånboken sker. Med motiveringen att, den här sladden håller säkert längre, producenten måste väl har utvecklat produkten!

Men historien upprepar sig ofelbart och efter en månad ligger den glappande sladden i högen av icke fungerade prylar och väntar på sista vilan i elektronikåtervinningen. Känns det bekant? är det en tillfällighet? är vår familj unika? Hur länge skall det fortsätta?

linjära-laddsladdar

 

 

 

 

 

 

Laddsladdskonspirationen, hos alla fyra har grön och röd anslutning lossnat
dålig design eller ett medvetet planerat åldrande med ett pris som gör mig som konsument obenägen att reklamera. Resultat produkter som kasseras i förtid.

 [:]

[:se]Silikonfärg som alternativ till giftig bottenfärg[:en]Erfarenheter av silikonbottenfärg under 2015[:]

[:se]En del i min verksamhet handlar om att testa tekniker som kan minska miljöpåverkan och ett området där behovet är stort är för för fritidsbåtar. Efter att ha spenderat några år som segelbåtsägare kan jag konstatera att båtägande är lika med stor kemikalieanvändning.

Min Ohlson 22 från 1974 har fått agera testplatform för olika lösningar för att minska miljöpåverkan där en av de första åtgärderna var att ta bort år av dålig bottenmålning med kopparfärg. Det var många kilo som försvann och jag fick samtidigt en bra indikation över konditionen på skrovet under vattenlinjen. Efter nogrann slipning var det dax för epoxiprimer och jag la på 6 lager som har suttit bra i många år förutom på järnkölen, där det ständigt släpper bitar. Så nu har jag inte bottenmålat på flera år, men det kräver att beväxtningen tas bort varje vecka under högsäsongen under Juli, Augusti. 2013  testade jag första gången Scrubbis. Scrubbs är en skrubbborste med teleskopskaft som eliminerar behovet av giftig bottenfärg.

Scrubbis produkten har utvecklats av innovatören Svante Bahrton för Östkustens mjukare påväxt och när jag testat på min båt på västkusten har den mjuka skrapan ganska omgående rivits sönder av havstulpaner. Men efter en enkel modifiering med en styvare kant har den fungerat bra.

Sedan något år erbjuder Scrubbis även en silikonbaserad bottenfärg som skall göra det betydligt svårare för havstulpanerna att få fäste. Under säsongen 2015 kommer jag testa färgen och nu i Maj är äntligen klar.

Färgsystemet bygger på enkomponentsfärger med dels en speciell primer och silikonfärg. Primern som är silverfärgad ger en hård yta och den transparenta silikonfärgen läggs på inom 15 timmar från primern. Det har varit en hel del jobb med att få en bra yta för primern och jag lyckades inte hinna inom 15h intervallet efter primern så det blev att matta ner den primade ytan med 600papper för säkerhet skull. Nästa utmaning var att se att silikonfärgen täckte då den är transparent. Lösningen blev att titta mot ljuset då det gick att se skiftningen. En enkel förbättring skulle vara att färga silikonfärgen för att enklare kunna se. Färgen sägs även minska motståndet i vattnet så det skall bli spännande att utvärdera.

IMG_20150516_092156IMG_20150516_101707_1[:en] 

IMG_20151017_080921

Sammanfattningsvis så har silikonfärgen fungerat mycket bra och videon visar hur enkelt det går att ta bort de havstulpaner som sitter kvar efter högtryckstvättning. Ett kritiskt moment är
hur högt tryck färgen tål. Trots att jag bad de som tvättade att ta det försiktigt så lyssnade de inte på det örat och på vissa ställen blåstes färgen bort. En lärdom är att rengöra med skonsammare metoder för att spara så mycket av färgen som möjligt. Det som skall bli intressant nästa vår är att se hur det går att bättringsmåla med primer + silikon på de ställen där de två lagren släppt. Om primern hamnar på silikonlagret kommer det inte fästa så detta kan ev vara ett tidsödande moment, men det återstår att testa i vår 2016.

Video som visar högtryckstvättat skrov där de kvarvarande havstulpanerna går lätt att ta bort. (Videon behöver laddas ner då jag inte lyckades bädda in på sidan.) LVID_20151017_100004 [:]

[:se]Materialval för långt liv[:]

[:se]Känslan av att packa upp en ny oanvänd produkt med spegelblanka ytor är magisk. Apple har lyckats med att paketera just denna typen av upplevelser. men lyckan är kortvarig och för alla oss som inte är pedanter börjar tidens tand göra avtryck. Små repor, tapp i golv, inslag, bucklor och repor och det ”orörda” börjar kännas slitet och snart börjar känslan av något föråldrat och stagnerat att sprida sig. Materialval och ytbehandlingar är ofta avgörande för att åldringsprocesserna påskyndas. Ett exempel på ett intelligent sätt att utnyttja materialegenskaper är denna cykel från Svenska BIKEID med obehandlad rostfri stålram. Här får blåanlöpningarna i fästpunkterna synas och förstärker det avskalade uttrycket. Samtidigt blir ramen tålig för visuellt slitage, där repor snarare kan addera mervärde än att påskynda föråldringsprocessen.

bikeid

BIkeid-close[:]

[:se]Elbilar = minskade reparationskostnader[:]

[:se]I Norge rapporteras det om att bilverkstäderna får mindre att göra i takt med att antalet elbilar ökar. De sägs att antalet norska elbilar är mer än 50000 st, att jämföra med de knapp 10000 som rullar i Sverige. Att elbilar är betydligt dyrare i inköp är en stor barriär i Sverige men räknar man på  livscykelkostnaden kan de konkurrera med fossilbilar genom de låga driftskostnaderna på ca 2kr /mil. Men även service och reparationskostnaderna kan påverka till elbilens fördel. Tesla Club Sweden  gör en intressant jämförelse[1] mellan antalet delar i en modern optimerad förbränningsmotor med mer än 100 rörliga delar och elmotorns enda rörliga del. Det blir lätt uppenbart att många potentiella motor och drivline-problem försvinner med en eldrivlina. Samtidigt kan naturligtvis kostnaderna bli mycket höga om ett batteripack havererar eller elmotorn brinner upp.

[1] http://teslaclubsweden.se/prisvinnande-motorer/[:]

[:se]”Hur kan cirkulär ekonomi skapa mervärde i region Jämtland?[:]

[:se]Förstudien som är en del i den nya innovationsstrategin för region Jämtland har fokuserat på kartläggning av olika företag och organisationers behov och möjligheter att m.ha. av principer för cirkulär ekonomi kunna skapa affärsnyttor och reducera resursanvändningen. Uppdragsgivare har varit Region Jämtland via Tobias Jansson, Circular economy.se.
CE-region-Jämtland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ladda ner rapporten som PDF här rapport_cirkulär ekonomi_jämtland_april2015-1[:]

[:se]Konsumtion i samverkan, möjliggörare för effektivare resursuttnyttjande[:]

[:se]Affärsmodeller som utmanar de traditionella genom delande av produkter  och tjänster, så kallad kollaborativ konsumtion, har ökat stadigt de senaste åren. Böcker som The Mesh av Lisa Gansky eller  What’s Mine Is Yours av Rachel Botsman, har accelererat intresset genom att beskriva de möjligheter som finns inom området ”delandets” ekonomi för framsynta företag och konsumenter. Men även de stora affärsrisker de företag som inte utforskar möjligheterna löper ,genom att konsumentgrupper eller entreprenörer på egna initiativ startar delningstjänster som de tillverkande företagen kan få svårt att påverka och konkurrera med.

Komersiella tjäster och ideella nätverk för kollaborativ konsumption omfattar idag de flesta områden och produkter där resursutnyttjandet är lågt med allt ifrån att byta personliga tjänster mot varor, lära sig att reparera cyklar (cykelkök), odla i stadsmiljö eller att låna verktyg i verktygsbibliotek med mera. Modeller för att exempelvis byta tjänster mot varor har blivit högaktuella  i flera länder EU-krisens spår, där det i Grekland och Spanien i vissa fall skapats lokala valutor för att kunna jämföra värdet av tjänster mot varor. Ett exempel är i den Grekiska staden Volos [1] där en lokal valuta skapats och används parallellt med Euron.

För att följa utvecklingen inom Collaborative Consumption (CC) området är en källa www.collaborativeconsumption.com. Nedan finns en tydlig beskrivning kring
principer för CC ur ett konsumentperspektiv.

cc-framework

 

 

 

 
Utsnitt ur ”collaborative-economy-innovation-framework” Källa: www.collaborativeconsumption.com/2014/12/01/collaborative-economy-innovation-framework/

[1] http://greece.greekreporter.com/2012/04/14/volos-turns-to-local-currency-as-economy-struggles/[:]

Om att välja uthålligare polymera material; komplext men möjligt

Val av material är komplext och hållbarhetspåverkan kan vara svår att se utan att analysera hela produktlivscykeln.

Som producerande företag kan man försöka vara förgångare genom att ställa tuffare krav på sina materialleverantörer.  Även om det initialt kan vara kostsamt visar det sig ofta vara möjligt att genomföra praktiska förändringar och dessutom bli varumärkesstärkande och på så sätt bli långsiktigt lönsamt.

Om man skall generalisera väldigt mycket så är en tumregel att för sk ”aktiva” produkter som fordon  en låg vikt som är bland den viktigaste aspekten.  För sk passiva produkter är vikt mindre viktigt, men aspekter som toxicitet, avdunstning, slitage desto viktigare. Det finns många sätt att rangordna material och tex greenpeace har sin  ”Pyramid of plastics” med stort fokus på att välja andra material än PVC.

Värt att nämna är att man enligt Cradle to Cradle principerna med sk slutna tekniska kretslopp vill ha så rena och recirkulerbra material som möjligt, vilket kan bli en motsättning vid valet av tex biopolymerer eller kompositmaterial för att få lägre vikt.

Mindre företag med små resurser har ofta svårigheter att få relevant information från materialleverantörer om aspekter som t.e.x återvinningsbarhet eller innehåll av olika substanser.  Men genom ett idogt samarbete och testande med materialleverantörer kan det till slut gå att hitta möjligheter. Men man måste samtidigt vara beredd på att allt inte fungerar från start som det var tänkt.

Att utgå ifrån de krav som finns i miljömärkningar som Svanen kan också vara ett resurseffektivt sätt att komma igång. www://svanen.se/

Dragkedjans förbannelse kanske kan försvinna

Detta är för bra för att vara sant, en universal ersättare för löpare i dragkejor. Zlide on Efter att ha reklammerat dyra skalplagg säkert fyra gånger på fyra år pga av dragkedjehaveri ser jag behovet som mycket stort. Vid varje reklammation skall man ringa till återförsäljaren och lämna in jackan som skall tillbaka till tillverkaren, i mitt fall i Frankrike. Det brukar ta ca en månad innan jackan kommer tillbaka och håller max ett år igen. Det brukar oftast gå att få en lånejacka under tiden , iallafall av den fantastiska High Sports i Göteborg, de förstår verkligen hur man behåller sina kunder nöjda över tid.
Något som YKK som verkar ha dragkejesmonopol uppenbarligen inte förstår alls.

Smart blinkande cykelpedal

Något som jag bara måste prova; en cyklpedal med inbygg LED belysn. Elen produceras vid trampandet. Min erfarenhet är att man kan inte ha för lite ljus i ett gråregnigt vinter Göteborg om man vill undvika att bli mos.
Undrar bara hur länge den håller då det är rätt mycket rörliga delar inne i trampan, motor växel mm.
http://www.pedalite.com/info.aspx